Semester. As usual.

Det har krävts mycket solkräm och skugga för vår vinterbleka hy, men till slut börjar vi faktiskt bli lite solbrända. Man behöver inte jaga barnen med långärmat och solhattar hela tiden (till både barns och föräldrars lättnad). Lottie börjar också känna in värmen och trivs till slut riktigt bra på stranden även på dagen. Jag hade väl hoppats att vintern skulle börja ta slut därhemma, men Ella hoppas att vi hinner hem innan snön försvinner. Det är tydligen lite olika det där.

En dag satt vi på stranden och såg hur molnen började dra in, det såg på något sett inte ut som hemma. Det kan ha något att göra med att bakgrunden är turkost hav istället för grå asfalt i och för sig.

Vera och Ella pausar i strandkanten

Det blev rätt så mörkt. Och samtidigt ljust.

Vi hade faktiskt regn i två dagar, tydligen ovanligt för säsongen. Men faktiskt inte så tokigt. Barnen lekte diverse regnlekar, och blir det inte kallare än 25 grader så går det ju faktiskt alldeles utmärkt att bada ändå.

Vår djupdykare vaknade en natt med öronvärk. Vi fick göra en vända till sjukhuset (mycket intressant upplevelse, med värdar hit och dit, ett akutbesök tog 30 min, då hade vi fått ut vår medicin också och entrévärden hade ringt efter en taxi åt oss..!)

Syskon och kompisar tyckte så synd om Vera, och medan hon var på sjukhuset samlade de snäckor   och trädde på tråd, plockade blommor...

... och gjorde iordning ett spa! Den gula hinken är  fotbadet, man fick bada en fot i taget.

Jag vet att jag sagt det förut, men efter fyra veckor är vintern väldigt långt borta, såhär är det ju varje dag nu. 

På väg att käka lunch på vår strandbar.

"Finns i sjön" är en semesterfavorit, det kan ju ta lite tid ibland innan maten kommer. Om en ingrediens fattas kan det hända att någon måste åka och handla, då kan det ta en halvtimme extra.

Klättring står ju högt på dagordningen även på hemmaplan, det fanns ingen tid att byta utrustning.

Sjöjungfrur på villovägar?

En sista koll på utrustningen, sitter masken bra..?

Min semesterutsikt, tjejernas rumpor :)

Ella och Vera har hittat ett stim i en tuva sjögräs. Det är fortfarande skräckblandad förtjusning så fort de ser något som lever. Det är ganska ofta. Så himla härligt.

Tittut! Ibland, till måltider och på nätterna, tar Vera av sig masken.

Limeshake. As usual. 

Tjejerna är numera helt semesteranpassade. Hur kör man vardag efter det här? 

Snart kväll, vi väntar på maten hos Jun Hom.

När Vera gillar något, då gillar hon det. Så är det med den nya solkepsen.

Solen går ned och maten kommer in.

Thailand del 2

Nu börjar vi känna oss som hemma, snön och kylan känns lika avlägset som stranden gjorde innan vi åkte. Vi har börjat skaffa oss lite schyssta semesterrutiner. Barnen får pannkaka med frukt varje morgon, ibland med banan och mango, och ibland med bara lite lime och någon sorts smet som är väldigt god och finns på burk. Påstås vara en mjölkprodukt, men smakar som någon sorts honung.

Nyvaken Lottie

Kombinationen vackra stränder och vackra barn gör det svårt att sluta fotografera. Ella och jag är på väg hem efter lunch på strandbaren bredvid huset.

Ella letar snäckor.

Sarong är ett bra plagg, man kan ha det på sig som klänning,  sedan hoppar man i och badar och då kan man ha den som handduk. Sedan tar man på sig den igen. Ella gillar sin.

Det här modet har inte riktigt slagit igenom än i Sverige. Men på  Coconut Sands är det vanligt förekommande :)

Vi dricker fruktdrinkar i skuggan och spelar tärning.

Plötsligt får Lottie alla lika, fyror!

En dag var det väldigt höga vågor, barnen exalterade, mamman lite bekymrad. Pappan påstår att så höga var de inte. Roligt blev det i alla fall.

Ella försöker fånga vågorna på bodyboarden.

Ella skymtar genom skummet, ibland blev det kraschlandning.

Ibland kom hon hela vägen upp på stranden. Att åka flytring är också roligt, men lite knepigt även det. Livia landar med fötterna i luften.

Lottie tyckte att vågorna var kanon!

Vera tar det med ro, hon flyter på rygg strax innan vågorna bryter. Dock fullt utrustad, för säkerhets skull.

Nästa dag hände det något annat spännande. Jordfelsbrytare är inte så vanligt i Thailand, så när vattenvärmaren pajade, då fick vi ström i vattnet. Gjorde ont ungefär till axeln när jag skulle tvätta händerna. (Marlene, du får hålla för de här raderna om Fredrik läser det) ) Men efter att ha lagat i tre dagar (...) så har vi nu varmvatten i duschen igen. Toppen!

Några av våra trevliga hantverkare, som ryckte ut i ilfart och var faktiskt här samma dag som jag ringde!

Prognosen sa regn, så vi gjorde en utflykt till en liten vildmarkspark. Det blev en av de varmaste och soligaste dagarna dittills...

En nyfiken elefant vill gärna ha bananen som Vera bjuder på.

Fascinerade barn.

Så spännande, ska man tordas ge en banan? tänker Lottie.

Elefanterna gjorde en liten show också, alla barnen pep av förtjusning när de spelade munspel och dansade.

Det fanns apor också.

En åktur på elefant vill man ju inte missa. Om ungefär 5 minuter har jag kramp överallt  och har svettats ut all överbliven vätska i kroppen. Det var ett styvt jobb att hålla i två trallande femåringar, och mig själv, på den skumpiga färden.

Ella och Livia var supernöjda, de fick också en liten fågelmobil av flätat gräs som elefantföraren knåpade ihop .

Lottie samlade mod till sig och gav elefanten en banan!

Klassrum? Ibland sitter  vi på stranden och gör lite skoljobb. En dag kom det en glassförsäljare på vår nästan folktomma strand..! Han måste ha gått vilse. Lektion på stranden, med glasspaus, Ella tycker att det är helt ok.

Man kan ha skola i hängmattan också, Ella och Livia läser för varandra om rymden.

'

Kvällsolen lyser på vårt fina hus, det är så mysigt. Man kanske ska prova och lägga ett bud..?!

Nattdopp (eller, sen kväll i alla fall), både mysigt och busigt. Alla andra har ju gått och lagt sig.